Mellan förväntan och förtvivlan är steget alltför kort. Så man faller utan nåd, men man värjer sig I någon mån, genom att inte resa till nånting, genom att resa ifrån.
Jag är långt från mig själv, och jag har inget givet mål. Jag reser inte till nånting, jag reser ifrån.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar