patrik lindgren can't lose

popsicle var bra. det hade varit ännu bättre om jag varit full. vilket förmodligen säger mer om mig än om spelningen. jag väntar på pendeln. har träffat martin som hastigast, han hade varit på blood brothers. jag väntade in honom på södermalmstorg, där det hann passera åtskilliga kids som till synes varit på samma ställe. de var alla svintöntiga och kunde dra åt helvete.